Direktlänk till inlägg 9 april 2009

Bitch - Inträdesprov

Av Ulrika - 9 april 2009 09:50


Ja, då var det dags för ungen på Ica. Vill så gärna kvala in till föreningen BB och få ståta med loggan.


Jag börjar med lite bakgrundsinfo ang. mig själv.

Har inga barn så alltså är jag expert *låtsas* , nej jag vet att man bör hålla tyst när man liksom inte är i föräldrasitsen.

Men...

Jag tycker att många föräldrar verkar köra med "gör vad du vill, låt ingen sätta sig på dig, du är viktigast, skit i andra-" tekniken, dvs fri från fostran, och det tycker jag är tragiskt. Synd om ungarna också. Jag menar att regler behövs ju, sociala samspelet etc. Ett ord Supernanny.

Regler och gränser mår man bra av.


Så när det då begav sig är jag ute och handlar. Har betalat och står och packar mina varor i min "fålla"

Är helt nollställd som man är när man har ont, är trött och bara vill hem.

Då kommer en unge och hoppar upp på hyllan vid mina varor. Snoret rinner i strida strömmar på hans överläpp och haka.

Då börjar ungen rota i mina varor. Frågar hela tiden vad jag ska ha sakerna till. Från början svarar jag vänligt medans jag försöker roffa åt mig mina varor innan han snorar ned dom.

Efter några frågor börjar ju tålamodet tryta. Nu ska ni inte tro att ungens mamma stod bredvid mig och packade sina varor, nej hon stod med sin vagn tre kunder från kassan, och hon glodde bara.


Då börjar en äldre tant packa sina varor i fållan bredvid mig och då var ju pojken ivägen. Men han satt kvar och började lyfta varor från min fålla och sätta i hennes. Ungen var alltså ca 7 år, ingen tvååring alltså. Då säger jag åt honom att låta våra varor vara och gå därifrån för Du är ivägen...


Kassörskan och kunden i kassan börjar se på mig med ökande medlidande.

Då känner jag att det börjar rämna. Mamman står och glor och uppmärksammar allt som händer, ungen står och snorar och sliter i våra varor men mamman gör INGET..


Då får jag nog och rycker av ungen min ost och säger med hög röst

- Vem fan äger den här ungen?? (jag vet ju men blänger ut mot kassakön)

Alla vänder sig mot mamman som då kommer fram och väl framme vid sitt barn så vänder hon sig mot mig och fräser

- Du borde tänka på att han är bara ett barn

Då svarar jag

- Du också, du skulle behöva fostra ungen så att han inte hamnar på en kriminalvårdsanstalt, han är ju fan en huligan!


Och allt detta sa jag högt, alla hörde. Jag vände mig rasande om och greppade mina påsar, sket i ryggfan och stegade ut som en riktig gnällkärring. När jag stampade iväg så såg jag kassörskan i kassan bredvid febrilt försöka hålla sig från gapskratt. Men hon frustade ganska rejält, och hennes kunder stod bortvända från mig och med skakande axlar, och detta gjorde mig på lite bättre humör.


Sen skyndade jag mig mot bilen innan någon skulle stoppa mig och kräva en förklaring *flinar*


Jag tänker mer Stackars Unge. Han går och tror att han är i chefsposition, men akta dig när du kommer i skolan och beter dig så här. Tjoff så har du en blåtira..


Jag menar, blev han utan respekt? Har föräldrarna inte lärt honom respekt? Att ge fan i andras grejer, sluta när en helt okänd människa ber dig sluta rota i dennes saker, om någon ber dig flytta dig så gör man ju det. Eller?


Tja, detta är mitt inträdesprov. Klarade jag mig?


Fridens!

;)




 
ANNONS
 
Mofs..helt enkelt

Mofs..helt enkelt

9 april 2009 14:21

Kära Ulrika
Klart godkännt. Ungar ska hållas kort samt deras ännu mer korkade föräldrar.
Du är from nu en fullvärdig medlem i klubben. Gå bums tillbaka in på Min eller Nillas Blogg och kopiera vår medlemslogga och lägg den i ett inlägg på din egen blogg.
Välkommen.

http://mofs.bloggagratis.se

 
Snäckan

Snäckan

9 april 2009 16:07

Herregud! Ibland blir man mållös. Fattar inte hur nonchalanta vissa föräldrar kan vara.
Du är härlig som vågar säga till. Önskar det fanns fler som du!
Kram!

http://snackansfibrodagbok.blogspot.com

 
stort och smått

stort och smått

10 april 2009 08:08

*stående ovationer*

Jag förstår inte hur föräldrar idag kan vara så rädda för att säga till sina barn! Särskilt i affären! Vad kan hända?! Jo, barnet blir lesset men de andra vuxna blir tacksamma - det är underbart att se vuxna som verkligen sätter gränser och säger ifrån.
Du gjorde helt rätt!!! Nästan - jag tycker du borde kastat iväg ungen *moahahaha* nähä? Man får inte det?
Nä men då så.
Jättebra att du sa ifrån och att du ropar "vem äger den här ungen?" Helt jäkla klockrent!!
: )


http://agneta.bloggagratis.se

 
Syltan

Syltan

10 april 2009 13:14

ja, man blir mållös... tur att inte du blev det. Bra rutet! Min mamma har sagt till andras barn, när det har behövts, i sin loppisaffär. Barnen rotar och petar och kastar saker på golvet (JO!). Föräldrarna säger ingenting (VA?) Men när mamma säger till, då vaknar de till liv och skäller på mamma typ; vi säger till våra barn själva!
"Men GÖR det då" kontrar morsan.

http://syltan.bloggagratis.se

 
Ingen bild

Ulrika själv

10 april 2009 14:15

Syltan: Det är ju inte det att jag hatar barn på något sätt, bara för att jag valt att inte skaffa några.

Det är bara det att många föräldrar verkar anse att det hämmar deras barn om man begränsar deras uttryck och liv. Herregud, det är ju inte så att barn inte för höras och synas men lite ordning på dom kan man väl begära?
Åtminstone ute bland folk. För barnens skull också. Dom lär ju vakna upp en dag och inse att dom är inte herre på täppan längre..

Jag önskar att alla sa till, så att föräldrarna vaknar upp och ser sitt barn ur andras ögon.
Fiffig väckarklocka kanske?

Enade vi stå, söndrade vi falla!
;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ulrika - 24 maj 2009 10:50

  Jag har bestämt mig för att flytta min blogg, och jag hoppas verkligen att ni kommer med mig *bedjande blick och lite fjäskande ögonlockvift*   Jag har lekt lite med nya bloggen ett tag och jag gillar endel grejer som finns där men inte här. Jag ho...

Av Ulrika - 24 maj 2009 09:32

  Vädret är grått och trist, det regnar lite duggigt. Härligt för potatisen. Jag har tänkt städa färdigt idag. Ganska märkligt vilka tankar som kommer när man städar. Jag tänkte igår på när jag var frisk. Då skulle städningen klaras av på kortast möj...

Av Ulrika - 24 maj 2009 08:52

    Fast man är liten är man minst lika viktig som en stor   -Nalle Puh- ...

Av Ulrika - 23 maj 2009 19:15

  ... på hur livet ser ut. Ganska bra kom hon fram till, även om hon hade endel önskningar hon kunde tänka sig få uppfyllda. Kanske en vinst på sisådär ett par miljoner tänkte hon, vilken ro dessa pengar skulle ge, samt lite tyg och gotta till hennes...

Av Ulrika - 23 maj 2009 18:57

      Att utvecklas är att vandra närmare bestämt från en ofullkomlighet till en annan   -Okänd- ...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se