Idag avslutades vårens kurs i lappteknik.

Jag blev avtackad med blommor, jättefina.

Men jag tycker inte att jag förtjänar dom. Jo, inga motsägelser. Jag har definitivt inte varit den kursledare jag önskat vara.

Ok, jag har pallrat mig upp och åkt dit. Sen inget mer. Hade först en ordentlig planering men den sket sig ju direkt. Orsaken till vårens kursmisär är ju min trötthet.

Nu har jag fått flera kommentarer av folk som ser att jag blivit piggare, och det känns skönt. Hopp om liv. Fast ännu roligare hade det ju varit om folk kommenterat hur snygg jag är, hur smal jag blivit eller hur himla fräsch jag ser ut *sucka*

Jag menar, att jag ser piggare ut betyder ju egentligen (åtminstone i mitt fall) att jag har sett helt förfärlig ut tidigare...

Nåja, endast en dåre hoppas på det omöjliga sägs det ju. Därför är jag glad för de pigga kommentarerna och försöker undvika alla speglar. Då kan jag ju tro att jag ser Fräsch ut.

Att vara kursledare för mig är ju att lära ut, inspirera etc, men vad gör man när inspirationen är noll hos läraren, ögonen hålls öppna med Karlssons Klister, orken är påhittad och lusten borta?

Jag har haft målet att vara den kursledare jag önskat att jag hade haft när jag började.

Jag gick förvisso en kurs där jag bodde förut, men den gick mest ut på att sy kläder åt sig själv, kursledaren var nog duktig men kanske inte intresserad av att lära ut någon lappteknik.

Jag är självlärd. Genom blod, svett och tårar. Lite lätt kryddat av rent raseri och en gnutta motgångar a la djävulskap.

Jag har kastat mycket. Många sneda grejer har blivit kastade, med trassliga undertrådstjorv och sneda sömmar.

Trägen vinner heter det ju. Men jag är absolut inte expert, inte på någon teknik. Jag är kursledare för att ingen annan vill, och för att gå igång ett gäng med likasinnade.

Men jag önskar mer av mig själv. Nu är vi ju ett gäng som träffats i några år, så vi fortsätter nog fast på andra premisser...

Men nog om det nu. Det som har varit har varit. Jag har fått blommor och är tacksam.

Nu är det snart vår eller senvinter iaf och orken kanske börjar komma så smått. Jag känner mig klarare i skallen, åtminstone på förmiddagarna. Måste erkänna att när klockan närmar sig 14 då är jag redo att nanna kudden. Om jag inte vilar middag så är min kväll slut kl 19, sen sover jag eller sitter och drägglar *suckar sorgset*

Men hopp om liv alltså. Sommartid vilar jag inte middag, nepp, då är jag full av liv och ork, flänger hit och dit dagarna i ända. Eller kanske mer sanningsenligt, jag lever ett lugnare liv, med mycket läsning och stillhet.

Fridens!

;)

 

nilla

2 april 2009 16:13

En lärare ska bistå med sin kunskap, inte fara runt som en energispruta. Jag skulle gärna gå en kurs hos dig!

http://thenilla.bloggagratis.se

 

Ulrika

2 april 2009 16:16

Tack Nilla, det var snällt sagt. Det är nog så att jag är den som lidit mest, jag vill mer än jag kan s.a.s

Men kanske det blir tvärtom en dag, att jag kan mer än jag vill *längtar*
;)

 

Truddelutt

2 april 2009 18:37

Men de kanske har fått ut vad de ville av kursen även om du känner att du varit trött. Dä är säkert jättenöjda.
Kram på dig!!

http://truddelutt.bloggagratis.se

 

mockapocka

3 april 2009 13:06

Jag känner själv av det där i mitt jobb som bildlärare, frustrationen över att inte vara tillräckligt inspirerande. Men jag måste säga att jag nog håller med nilla, man håller helt enkelt inte om man har alldeles för höga ambitioner. Kunskap kanske räcker. Det får helt enkelt räcka.

http://mockapocka.bloggagratis.se

 

Ulrika själv

3 april 2009 13:22

Jag hoppas dom inte deppar iaf. Orkar man inte så orkar man inte, så är det ju bara..

Men det har då sytts iaf. Dom är så duktiga mina sk elever.

Tack alla er som tröstar *kramar om*
det känns skönt..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag har bestämt mig för att flytta min blogg, och jag hoppas verkligen att ni kommer med mig *bedjande blick och lite fjäskande ögonlockvift*   Jag har lekt lite med nya bloggen ett tag och jag gillar endel grejer som finns där men inte här. Jag ho...

  Vädret är grått och trist, det regnar lite duggigt. Härligt för potatisen. Jag har tänkt städa färdigt idag. Ganska märkligt vilka tankar som kommer när man städar. Jag tänkte igår på när jag var frisk. Då skulle städningen klaras av på kortast möj...

    Fast man är liten är man minst lika viktig som en stor   -Nalle Puh- ...

  ... på hur livet ser ut. Ganska bra kom hon fram till, även om hon hade endel önskningar hon kunde tänka sig få uppfyllda. Kanske en vinst på sisådär ett par miljoner tänkte hon, vilken ro dessa pengar skulle ge, samt lite tyg och gotta till hennes...

      Att utvecklas är att vandra närmare bestämt från en ofullkomlighet till en annan   -Okänd- ...