Ibland blir jag så himla less på att vara trött. Jämt. Jämt. Otroligt att jag som är 41 år (inte 81) går omkring dag ut och dag in och längtar tills jag får gå och sova. Jag stiger upp på morgonen, känner mig halvpigg till lunch, då är energin slut, då längtar jag bara till min eftermiddagslur. Jo, ni hörde rätt. Jag sover/vilar middag varje dag, som ett litet barn eller en mycket mycket gammal människa. Men Gu, så skönt det är, jag lägger mig och läser en stund, ser en bit av en film kanske, och har jag tur så sover jag en stund, kanske en halvtimme på slutet....

På så sätt så tar jag mig igenom kvällen utan att snarka och dräggla på soffkudden kl. 20.00

Nu när maken är egen och inte fabrikens anställd så har vi och jag fått lite andra vanor. Förr så gick jag upp samtidigt med honom, strax baki fem alltså, sen han farit så tog jag mig dagens första tekopp, och sen softade jag ett par timmar innan jag gjorde ett ryck ;)

Då röjde jag lite i kök och lite varstans, sen så tog jag det lugnt, eller sydde, såg en film etc.. tills han kom hem igen.

Nu har jag en mer aktiv dag på något sätt, jag är åtminstone mer aktiv i hjärnan.

Jag känner mig lat när jag inte gör något, speciellt om maken är aktiv. Jag vet att jag inte behöver prestera så mycket men ändå... ibland har jag ju en sämre dag och då orkar jag knappt något, då räcker det att vara social med maken och fixa det mest nödvändiga...

Konstigt va, att känna sig lat och få dåligt samvete är nog en typisk kvinnligt företeelse, nog för att maken ibland känner sig lat när han inte syr sina nät i våldsam takt men... jag känner en annan sorts lathet..

Men iaf så har jag nu städat bort julen, trots lathetskänslor i dagarna två så har jag under den tiden ändå, tvättat, matat diskmaskinen, städat undan julen, cyklat motionspass på träningscykeln, handlat, sytt några sömmar, så helt sysslolös har jag inte legat.

Men jag önskar att energin räckte till mer än ovanstående. Jag skulle vilja sy en hel dag, hinna mycket, känna mig nöjd över mina prestationer istället för att bara vara trött...

Nu har jag skrivit av mig lite så jag kan sluta gnälla och pallra mig upp i sängkammarn, med en god bok och en alt. två mysiga katter i närheten... sen drar jag ner min sovluva, som är en svart fleecemössa som jag använder som mörkläggningsgardin. Har underlättat min mentala vila oerhört, stänger ute mycket intryck.. fiffigt va?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag har bestämt mig för att flytta min blogg, och jag hoppas verkligen att ni kommer med mig *bedjande blick och lite fjäskande ögonlockvift*   Jag har lekt lite med nya bloggen ett tag och jag gillar endel grejer som finns där men inte här. Jag ho...

  Vädret är grått och trist, det regnar lite duggigt. Härligt för potatisen. Jag har tänkt städa färdigt idag. Ganska märkligt vilka tankar som kommer när man städar. Jag tänkte igår på när jag var frisk. Då skulle städningen klaras av på kortast möj...

    Fast man är liten är man minst lika viktig som en stor   -Nalle Puh- ...

  ... på hur livet ser ut. Ganska bra kom hon fram till, även om hon hade endel önskningar hon kunde tänka sig få uppfyllda. Kanske en vinst på sisådär ett par miljoner tänkte hon, vilken ro dessa pengar skulle ge, samt lite tyg och gotta till hennes...

      Att utvecklas är att vandra närmare bestämt från en ofullkomlighet till en annan   -Okänd- ...